Jag har varit iväg några dagar i Jämtland på jobbresa och passade då även på att vandra några dagar kring Storulvån med en kompis.

Vilket fantastiskt sätt det är att umgås på! Vi har inte träffats på länge och den här gången fick vi verkligen tid att prata till punkt samtidigt som vi rörde på oss.

Turen gick från Storulvån till Blåhammaren och var ca 12 km uppför. Väl där uppe tältade vi en natt för att sedan traska tillbaka till Storulvån och ta nattåget hem igen. Vilka vyer och så mycket frisk luft vi har andats. Förr i tiden rekommenderades människor att ta sig upp till detta område just för att andas den friska luften.

Blåhammaren är den fjällstationen som är Svenska Turistföreningens högst belägna fjällstation. Den ligger 1086 m över havet och därifrån har man en otrolig utsikt. Jag hade hört att maten var något utöver det vanliga och bokade in oss på kvällssittningen. Det blev röding med grönkålschips, saftig renstek med lingon och ugnsbakad potatis samt hemmagjord kardemummaglass till dessert! Då matsalen är liten paras man ihop bordsvis med andra vandrare. Vi fick sitta tillsammans med en familj som bodde utanför Östersund. De var väldigt intresserade av lokal mat och frun i sällskapet hade samma arbete som min kompis så vi hade mycket att prata om under middagen. Väldigt trevligt!

När middagen var slut tog vi på oss en extra jacka och gick ut till vårt tält. Natten var rätt blåsig och det började regna ordentligt så vi sov inte prima men det är ändå något visst med att tälta. Frisk luft, regnet som smattrar mot tältet samtidigt som vinden skapar sina ljud mot tältduken. Vi vaknade till snöblandat regn och det var riktigt dimmigt när vi började gå nerför igen. Det klarnade upp senare och blev skapligt väder igen. Vi var rätt möra i benen efter att ha promenerat i snitt 4,5 h i två dagar i sträck men också glada och nöjda.

Det slog mig återigen under vandringen hur mysigt det är att fika ute. Det är något visst som gör att maten smakar godare. Nu hade vi dessutom en enastående utsikt.

Våffla med grädde och hjortronsylt med bergen i bakgrunden var en höjdpunkt. Det är fint fjällen!

På nattåget hem träffade jag en 86-årig dam som var uppvuxen i Jämtlandsfjällen. Hon sa att hon denna gång tagit farväl av fjällen. Balansen fanns inte riktigt med henne men så härligt hon hade haft det. Sorgligt men också vackert på något sätt.

Passa på att ta en fjälltur du med men först får du ta dig till Gränna ikväll för där ska jag föreläsa om Den Naturliga Maten kl.18.30.

Vi ses!