Lördagkväll.
Jag och min vän som kommit ner från Dalarna över helgen hade bokat bord på en av stans populäraste restauranger. Vi blev tilldelade ett bord vi bokat bland många andra. Det var knöckafullt och vi hoppade upp på barstolarna och hälsade på bordsgrannarna bredvid. Vi beställde in varsin drink och började småprata om ditt och datt.
Plötsligt händer det. Bordsgrannen bredvid oss behöver gå på toaletten och frågar oss var den ligger. Jag pekar bortåt i restaurangen och ska precis ropa en ”dörr till” när hon sliter upp dörren till restaurangköket, ber om ursäkt till en förvirrad servitör och tittar bort mot oss. Vi brister alla ut i skratt och när hon kommer tillbaka börjar vi småprata om mat, restauranger, uteliv i Jönköping med mera. Vi enas ganska snabbt om att det skulle finnas ett mellanting mellan lyxiga och trendiga Spira och Pop- och Rockpräglade Tändsticksområdet. Båda två är lysande men tänk om det också funnits någon jazzclub att stanna till vid och ta en öl med vännerna på fredagskvällen. Jag säger att jag har stora förhoppningar på det nya Munksjöområdet som håller på att byggas och diskussionen avstannar.
När maten kommer in börjar vi återigen prata om hur god maten är och samtalet är åter igång. De båda kvinnorna skämtar smått om att vi kanske inte alls hade räknat med sällskap till maten och vi ler men är inte sena med att prata vidare med dem. Vi hinner avhandla mycket under de där timmarna. Alltifrån skolans värld till mat, musik, vård, sjukdom och faktiskt till och med död. Fast inte på något konstigt sätt utan mer om att vi idag lever för ”långt ifrån döden”, vad som är viktigt i livet och förmågan att kunna skratta i en tuff vardag. Det blir mycket skratt vill jag lova. När en av kvinnorna ska gå och betala för sin mat säger en av servitörerna att hon hoppats de haft en rolig kväll med sina vänner. Kvinnan ler och säger att vi träffades för första gången här. Servitören ser väldigt förvånad ut. De tar sina jackor och tackar för en mycket trevlig middag.
Vi stannar till för ett toalettbesök vid rätt dörr 🙂 tar på oss våra jackor och går ut i den ljumma augustinatten. Klockan är 22.20 och vi tittar på varandra, skrattar och säger: ”Vad hände där?”. Sen åker vi hem, tar en kopp te och pratar vidare om kvällen.
Vad härligt det är med öppna människor som bjuder på sig själva och tänk vad ett matmöte kan ge.
Tack Lisa och Marie (tror jag bestämt det var) för en härlig och spontan middag i lördagskväll!
