Igår var vi ute på tur. Vi var ett gäng som åkte till Omberg och gick i regnet. Vännerna och där tillika reseledarna för dagen Björn och Jimmi hade lagt upp en bra tur. Det som kanske inte riktigt hade ingått i planeringen var att regnet öste ner i princip från det att vi startade tills första fikastoppet. Det var ca 17 vandrare med skinn på näsan minsann ( och en liten vandrare med) som trotsade regnet och gick över stock och sten och i dypölar. Vi kände att vi levde minsann och regnjackor och byxor fungerade mer eller mindre bra. Det var genomgående att vi alla kände lättnad över att slå oss ner vid lägerelden när vi kom tillbaka till Hjässans parkering. Det grillades korv och det sista kaffet tömdes från termosarna. Värmen spred sig sakta till var och en och jag insåg hur lyckligt lottade vi var. Vi kan efter en regnig och blöt tur äta oss mätta och torka våra kläder. Det är verkligen inte alla förunnat och jag tycker att det är vår skyldighet att på något sätt hjälpa de som har det sämre. Engagera dig i något som du känner lite extra för och känn att du gör en god gärning. För mig har Fairtrade blivit en sådan sak. Jag vill informera människor om hur man genom att köpa fairtrademärkta produkter kan hjälpa människor i utvecklingsländer. I veckan är det som sagt fairtradechallenge. Bjud ihop ett gäng och fika schysst med några vänner på torsdag och anmäl det på fairtrades hemsida:
http://fairtradechallenge.se

I bilen hem skingrades molnen och solen bröt igenom igen och till och med solglasögonen jag packat ner kom till nytta:) En god tur helt enkelt!