För en vecka sedan var vi uppe i Kalix på bröllop. Jag slogs återigen av hur vackert det är i Norrland och förstod varför jag trivdes så bra i Umeå. Kalix är ett litet samhälle ca sex mil från den finska gränsen där den obrutna älven slingrar sig tätt intill samhället. När jag nu var så långt norröver och i självaste Kalix som är vida känt för sin löjrom så skulle det ju passa utmärkt att få träffa en fiskare och höra mer om denna fantastiska rom. Jag fick via turistbyrån numret till en fiskare som jag ringde vind för våg och tänkte att bättre än så här kan det inte bli. Det blev det!
Då fiskaren tyvärr skulle ut och fiskade hela helgen så fick jag via honom kontakt med en man som hette Folke Spegel. Folke är projektledare på Norrbottens fiskeförbund och arbetar idag aktivt med bland annat en MSC märkning av siklöjan och Kalix löjrom till hösten 2014. Folke tog sig tid att träffas över en kopp kaffe på Kalix mest exklusiva galleri (jag tror endast där fanns en) och jag fick höra allt ifrån kartläggning av beståndet till omhändertagandet och tillverkning av den berömde rommen. Folke berättade att det är en stabil utveckling av siklöjan och mycket av det tror han berodde på att det satts upp begränsningar för själva trålningen. Idag får endast 35 båtar tråla under en fem veckor lång period på hösten med start kring den 20:de september. Då är det långa dagar för fiskarna som oftast ger sig iväg vid 06.00 tiden för att sedan komma in igen vid 16.00. De är under de tiderna mån-fre i veckan som det är tillåtet att tråla. Innan fisket börjas görs ett avstämning av arten och sedan får varje fiskare under tiden skicka in 10 kg fisk som analyseras. Efter fem veckors trålfiske görs sedan en slutanalys för att på så sätt få en helhetsbild på beståndet. När jag frågar vad hemligheten med just Kalix löjrommen är får jag bland annat till svar att en av anledningarna till den goda smaken är att rommen tas om hand inom 24 timmar. Då båtarna är hyfsat nära land kan fiskarna snabbt gå in och påbörja omhändertagandet. Det gör att rommen inte får några bismaker utan hålls fräsch. En annan anledning kan troligen vara att älven är obruten och fisken kan leka bäst den vill utan att bli stoppad av onaturliga floddämningar, hela vägen från Kebnekajse ut till Kalix. Trots att det kan vara hårt väder ute på sjön är det många av fiskarna som stannar kvar länge i branschen. Just nu är den äldsta fiskaren 70 år och har inga planer på att sluta i dagsläget. Siklöjan fiskas från Haparandas kust ner till en bit nedanför Piteå. Det är endast på dessa ställen då rommen klassas som Kalix löjrom.
Folke ger mig en usb-sticka med mer information och många härliga recept och några av bilderna är hämtade därifrån. Jag åker ner till Fiskelägret vid Storön och tar några bilder på fiskebåtarna. Det var här BD fisk som är de stora producenterna av Kalix löjrom började. Nu återfinns de i Luleå. Det finns mycket mer att skriva om Kalix löjrom förstår jag och besöket ger mig mer smak. Det måtte helt klart bli ett återbesök och då även möjligen få chansen att se och prata med fiskaren som denna gång var ute i skärgården.
Tack Kalix för denna gång! Vi ses igen.