Så äntligen var den här. Fettisdagen som vi har väntat på i hela februari.

Jag tror aldrig jag har varit med om att den varit så sent i februari någon gång men den som väntar på något gott sägs det ju.

Vi älskar ju semlor och jag läste någonstans att vi svenskar köper 40 miljoner semlor varje år (!) och till det ska det adderas alla hembakta. Så några semlor per person och år blir det ju.

För egen del brukar jag testa något nytt recept varje år och i år blev det grövre och nyttigare semlor helt utan planering faktiskt. Jag bakade bullarna i helgen och helt plötsligt tog vetemjölet slut, hyfsat långt till affären som det ibland är så valde jag att ersätta vetemjölet med de mjölsorter vi hade hemma istället för att åka och köpa. Det blev en en salig blandning som mest bestod av grahamsmjöl och fin rågsikt.

Degen jäste fint men såklart inte alls på samma sätt som med enbart vetemjöl men den klassiskt goda kardemummadoften av de krossade kardemummakärnorna gick inte att ta miste på. Jag lät degen jäsa lite drygt en timme och när jag plockade upp den var den väldigt fin faktiskt. Jag gjorde 45 bullar av något mindre storlek eftersom det fanns en tanke om att mättnadskänslan efter en grahamsbulle nog var större än efter en vanlig vetebulle.

Sedan penslades de med ägg och in i ugnen. De blev mycket fina och det doftade väldigt gott i köket.

Jag måste säga att årets semlor blev goda och med en bra nyttokänsla. Dock inte lika goda som en luftig vetesemla men ändå bra betyg för att bestå av så mycket gramhamsmjöl.

Goda, nyttigare och med en mättnadskänsla som dröjde sig kvar placerar de sig på en sjätte plats (på en tiogradigskala) i mina semmeltest.

Glad fettisdag på er, med eller utan gramhamssemlor!